Utsläppen av växthusgaser måste minska om klimatambitionerna i Parisavtalet ska kunna uppnås. Vår ambition är att vår värdekedja ska vara klimatneutral år 2040. För att göra detta möjligt har vi antagit vetenskapsbaserade mål.
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Vi ställer oss bakom ambitionerna i Parisavtalet – att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen med god marginal under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C. Här tror vi att det mest meningsfulla vi kan göra i den globala omställningen för klimatet är att bidra till att transportindustrin och andra sektorer i samhället där vi är verksamma kan fasa ut sitt beroende av fossila bränslen.
Utveckling av produkter och lösningar som minskar koldioxidavtrycket står därför högst upp på prioriteringslistan i vår klimatstrategi. Det är själva grunden som vår strategi och våra vetenskapsbaserade mål vilar på.
Initiativet för vetenskapsbaserade mål, SBTi, ger företag ett ramverk för att ta fram robusta, tydliga och trovärdiga mål för nettonollutsläpp i linje med 1,5 °C-målet. SBTi har ett team av sakkunniga som gör oberoende bedömningar och valideringar av dessa mål. Genom att sätta upp ett mål för nettonollutsläpp för Volvokoncernen ser vi till att vi kan begränsa växthusgasutsläppen i hela värdekedjan.
Genom att ställa upp vetenskapsbaserade klimatmål framtidssäkrar vi vår innovations- och konkurrenskraft och demonstrerar samtidigt vårt engagemang för hållbarhet. Att minska utsläppen i linje med klimatforskningen är vi övertygade om också gynnar vår verksamhet och vår omvärld.
Egen verksamhet (Scope 1 och Scope 2)
Volvokoncernens egna sammanlagda Scope 1- och Scope 2-utsläpp utgör mindre än 1 % av alla inventerade utsläpp av växthusgaser. De viktigaste sättet att minska de här utsläppen är att oavbrutet arbeta med energieffektiviseringar och anskaffning av mer förnybar energi när det är möjligt. Flera initiativ för att minska energianvändningen med 18 GWh infördes under 2022. Målet är att göra besparingar på 150 GWh mellan åren 2021 och 2025.
Utsläppen av växthusgaser från vår egen verksamhet var 13 % lägre 2022 i förhållande till 2019. De direkta utsläppen (Scope 1) låg på samma nivå som året innan, men det var trots högre produktionsvolymer av lastbilar. De indirekta utsläppen från vår egen verksamhet (Scope 2) sjönk tack vare en ökad andel förnybara energikällor men också för att volymerna i regioner med högre växthusgasintensitet minskade för inköpt elektricitet.
De beräknade utsläppen av växthusgaser från sålda produkters användande var cirka 287 miljoner ton 2022 i jämförelse med 323 miljoner ton för 2019. Den uppskattade minskningen av de totala utsläppen av växthusgaser är en kombinerad effekt av olika åtgärder för energieffektivisering, förändrade försäljningsvolymer och produktmixen.
Lastbilar (Scope 3)
Minskningen under 2022 var −4 % (−2 %) i förhållande till referensåret 2019 när det gäller intensitetsmålet −40 %. Minskningen kan i huvudsak hänföras till att produkterna har sänkt sin växthusgasintensitet. Men volymerna och produktmixen har tillsammans sänkt den totala förbättringen av utsläppen något per fordonskilometer.
Bussar (Scope 3)
Resultatet för bussar under 2022 uppgick till −7 % (+7 %) i förhållande till referensåret 2019 när det gäller intensitetsmålet −40 %. Minskningen kan i huvudsak hänföras till en effekt av produktmixen som består av fler produkter med relativt låg växthusgasintensitet ute på marknaden inom båda huvudsegmenten stadsbussar och långfärdsbussar.
Anläggningsmaskiner (Scope 3)
När det gäller anläggningsutrustning var resultatet −11 % (+17 %) i förhållande till referensåret 2019 av det totala utsläppsmålet. Ett antal mer energieffektiva produkter har lanserats men den största effekten kan hänföras till lägre försäljningsvolymer framförallt i Asien.
Volvo Penta (Scope 3)
Resultatet när det gäller Volvo Penta var +5 % (−5 %) i förhållande till referensåret 2019 av det totala utsläppsmålet. Resultatet kan i huvudsak hänföras till produktmixen och volymerna med ökad efterfrågan framförallt på motorer och lösningar med hög effekt.
På det hela taget påverkas marknadsvillkor och kundefterfrågan av faktorer som lagkrav, tillgången på energikällor med låga utsläpp av växthusgaser och infrastrukturen för detta. De här marknadsfaktorerna påverkar i hög grad den genomsnittliga växthusgasintensiteten för produkter som säljs och används i olika länder och regioner. Samtidigt verkar Volvokoncernen i cykliska branscher som hänger samman med den ekonomiska aktiviteten, till exempel BNP-utvecklingen, försäljningsvolymerna och försäljningsmixen, och detta kan variera stort från år till år. Kombinationen av de här faktorerna kan ge betydande konsekvenser för de beräknade totala utsläppen av växthusgaser.
Den tekniska utvecklingsplanen som beskrivs ovan illustrerar utfasningen av fossila bränslen under användningsfasen hos våra kunder. Förutom den tekniska utvecklingen och Volvokoncernens utbud illustreras den nödvändiga utfasningen av fossila bränslen i energianvändningen i bakgrunden. Pilarna anger en osäkerhet kring vilka framdrivningsalternativ som kommer föredras och vara gångbara i framtiden. Denna plan har tagits fram med anledning av att 95 % av utsläppen under våra sålda produkters livscykel är hänförliga till våra kunders användande av dem. Det är också därför vi har delat upp de vetenskapsbaserade målen för användningsfasen i Scope 3 i segment: lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och Volvo Penta.
För att bidra till att målen i Parisavtalet uppnås måste våra kunders samtliga fordon i trafik vara klimatneutrala 2050. Eftersom det tar cirka tio år att förnya en hel vagnpark är vår ambition att nå nettonoll år 2040.
Såsom illustrationen visar kommer övergången till elektrisk framdrivning ske successivt för såväl batteridrivna som bränslecellsdrivna elfordon. Och andelen förbränningsmotorer sjunker allteftersom. Vi väntar oss att elektrifieringen och annan utfasning av användandet av fossila bränslen kommer ske segment för segment och marknad för marknad. Det går inte i dagsläget att med säkerhet säga hur snabb omställningen blir eller vilken teknik som kommer föredras på sikt på en viss marknad eller i en viss region. För koncernens del är dock ambitionen att påskynda omställningen inom de branschsegment där den är verksam oavsett om det går fortare eller långsammare än väntat. På det hela taget väntas de helt eldrivna fordonen få en betydande inverkan på växthusgasutsläppen under andra halvan av det här decenniet.
Möjligheterna för de produkter och tjänster som erbjuds under övergången att bli framgångsrika beror på hur konkurrenskraftigt vårt erbjudande blir. Men flera externa faktorer kan också spela in, som vilka klimatambitioner kunderna har, förändringar i regelverket, statliga anslag till vissa sektorer av näringslivet samt tillgången på energikällor med låga koldioxidutsläpp.
På elsidan skulle detta kunna röra sig om tillgången på laddstolpar och förnybar energi. När det gäller förbränningstekniken skulle det kunna handla om utvecklingen av och tillgången till drivmedel med inga eller låga koldioxidutsläpp, som vätgas och flytande biogas.
Hållbarheten är en integrerad del av Volvokoncernens verksamhet. I dag är den viktigaste drivkraften för att uppnå våra vetenskapsbaserade mål att använda ellastbilar, elbussar och elektriska anläggningsmaskiner och drivlinor. Volymen elfordon har därför räknats in i Volvokoncernens kortsiktiga incitamentsprogram.
På koncernnivå är målet att elfordonsvolymen ska ha ökat till 35 % år 2030. Detta omsätts till försäljningsmål och specifika mål på affärsområdesnivå, vilka i sin tur är det som driver investeringarna i den teknik som möjliggör noll direktutsläpp. Exempel på ett verksamhetsområde som satt upp egna mål är Volvo Lastvagnar som har bestämt sig för att komma upp i 50 % helelektriska fordon till år 2030.
Vi följer upp inkomster och investeringar kopplade till helt eldrivna fordon internt på månadsbasis. Och varje kvartal går koncernledningen igenom koncernens framsteg när det gäller de vetenskapsbaserade målen. Koncernledningen redovisar också framstegen fortlöpande för AB Volvos styrelse.
Miljöavtrycket från vår operativa verksamhet är relativt litet om man jämför med avtrycket från våra produkters användande. Vi arbetar konstant med att minska våra industriella verksamheters klimat- och miljöpåverkan med utgångspunkt i vår miljö- och klimatstrategi. Fokusområdena för att minska vårt avtryck inom vår operativa verksamhet är energi, utsläpp, avfall och kemikalier.
Vi samarbetar med våra leverantörer på i huvudsak två sätt för att nå nettonollutsläpp. Det första är att identifiera leverantörer som kan hjälpa oss att leverera fossilfria transportlösningar till våra kunder. Det andra är genom samarbete för att minska utsläppen i försörjningskedjan.
I dag består de här utsläppen av en mindre del av alla inventerade utsläpp av växthusgaser (~4 %). De är också fördelade mellan en mängd olika artiklar och komponenter som gör det komplext att hantera dem alla likadant. Vi har identifierat de material och leverantörer som är av störst betydelse för att vi ska kunna minska koldioxidutsläppen de närmaste decennierna.
Transportsektorns omställning till nettonollutsläpp beror på en mängd faktorer. Vi tror dock att de viktigaste lösningarna som kommer stå sig i längden är elektrifiering och utveckling av övrig teknik som ger noll utsläpp. Detta beror i sin tur inte bara på vilka produkter och tjänster som erbjuds utan också på yttre omständigheter som om det finns en fungerande laddinfrastruktur eller inte och tillgång på förnybar energi som kan driva de batteridrivna och bränslecellsdrivna elfordonen.
Volvokoncernen har insett vikten av att samarbeta på en systemövergripande nivå och har deltagit i ett antal initiativ med flera intressenter.
Ett av dessa initiativ är First Movers Coalition som samlar branschöverskridande förhandsåtaganden om inköp för att driva på teknikutvecklingen för låga koldioxidutsläpp.
I vår årsredovisning ingår också en hållbarhetsredovisning. Med vårt GRI-index lyfter vi fram de specifika ekonomiska, miljörelaterade och sociala hållbarhetsområden som är av väsentlig betydelse för Volvokoncernen.
Volvokoncernen följer upp inkomster och investeringar kopplade till helt eldrivna fordon internt på månadsbasis och kvartalsvis. Och varje kvartal går koncernledningen igenom koncernens framsteg när det gäller de vetenskapsbaserade målen. Koncernledningen redovisar också framstegen fortlöpande för AB Volvos styrelse.
Klimatförändringarna är ett verkligt hot mot mänskligheten, naturen och världsekonomin. Vi behöver gemensamt se till att de globala utsläppen av växthusgaser minskar. I Parisavtalet 2015 kom världens länder överens om att hålla den globala temperaturökningen med god marginal under 2 °C över förindustriella nivåer.
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer och undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna måste världen, enligt en rapport från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC, halvera koldioxidutsläppen till år 2030 och nå nettonollutsläpp av koldioxid till i mitten av detta sekel.
Nettonoll definierar IPCC som den punkt då ”antropogena utsläpp av växthusgaser till atmosfären vägs upp av antropogena upptag av växthusgaser under en angiven period”. Med nettonoll avses ofta ekonomin som helhet. Inom ramen för SBTi-initiativet har den första globala företagsstandarden för nettonollmål utarbetats som bygger på en metod för vetenskapsbaserad mål.
Som en del av vårt klimatarbete har vi föresatt oss att främja en utveckling som är i linje med Parisavtalet.
Volvokoncernens nettonollmål validerades av SBTi i juni 2021. Våra mål bygger på antagandet att våra produkter i snitt rullar ”ute på vägarna” i cirka tio år. Referensåret för alla mätningar 2019. Vi har ställt upp våra första delmål och ska följa upp och kontinuerligt och öppet redovisa Volvokoncernens minskningar av koldioxidutsläpp.
Delmålen berör omkring 95 % av våra utsläpp där nästan allt är indirekta utsläpp och härrör från våra sålda produkters användande. De direkta och indirekta utsläppen från den egna verksamheten (Scope 1 och Scope 2) utgör mindre än 1 % av alla inventerade utsläpp men är också medräknade i delmålen.
Volvokoncernens mål och ambitionsnivåer inom SBTi-initiativet flyttar gränserna ännu längre än branschen i övrigt.
Som först i branschen har Volvokoncernen utarbetat en egen plan för att nå 1,5 °C-målet när det gäller lastbilar och bussar med en 40 % minskning av utsläppen per fordonskilometer fram till år 2030.
Våra mål för de indirekta utsläppen berör runt 95 % av våra sålda produkter. Detta är branschledande och långt över SBTi:s minimikrav på 67 %.
Vårt mål är att ha nått nettonoll inom värdekedjan senast år 2040, tio år tidigare än SBTi-åtagandet. För att alla fordon som våra kunder har i trafik år 2050 inte ska släppa ut några växthusgaser bör alla produkter som levereras efter 2040 ha nettonollutsläpp.
